Det grekiska alfabetet spelar en stor roll för att uttrycka siffror och olika tal såsom omega (Ω), beta (β), lambda (λ) osv. Det har influerat mängder med andra språk världen över, speciellt på grund av grekernas kunskap, filosofier och tankesätt. Under romartiden var grekiskan det språk som välartade människor förväntades kunna tala och det har alltid haft ett stort akademiskt värde.
Språkstam och historia
De indoeuropeiska språken är den gemensamma nämnaren som gjort att de språk som talas i Europa idag, ser ut som de gör. Så är även fallet med grekiskan men här finns det ett undantag, eftersom grekiskan faktiskt utgör en självständig gren av dessa. Det språk som numera är mest lik urgrekiskan är armeniskan. Grekiskan är ett mycket gammalt språk som har anor innan Kristi födelse.
Den antika grekiskan (koine) som talades innan och omkring Kristi födelse, och nygrekiskan, skiljer sig från varandra. Nygrekiskan har uppkommit ur den bysantinska eran och har olikartade stavelser och ljudförändringar än sitt äldre syskon. Framför allt är det förenklingar som har uppstått och som gör den nya grekiskan lättare att lära sig. Det gamla participsystemet och den komplicerade verbböjningen är det som har setts som mest krångligt.
Var talas grekiskan?
Grekiska talas i Grekland och på Cypern samt till viss del i Albanien. Antalet talare uppgår till 13 miljoner. Dock är det av intresse att veta att grekiskan smyger sig in i många språk, inte minst inom medicin och forskning.
”Rena grekiskan”
Många säger skämtsamt ”detta är rena grekiskan” när de inte kan utläsa något ur en skrift eller har svårt att första innebörden i en text. När man ser alfabetet och kikar på antikens grekiska så är det inte svårt att förstå uppkomsten till uttrycket.
