De flesta är nog bekanta med det tyska språket, inte minst för att många elever valt att studera det på gymnasieskolorna runt om i Europa. Det som utmärker språket är de ibland oändligt långa meningarna, där man undrar om verben någonsin kommer någon gång! Språket har 4 kasus, vilka är nominativ, dativ, genitiv samt ackusativ. Det finns tre genus – der (maskulinum), die (femininum) och das (neutrum).

Språkstam och historia

Det tyska språket är det språk som svenskan härstammar från, d.v.s. germanska språk. Germanskan är sedan uppdelad i väst-, nord-, och östgermanska, där svenskan faller inom den nordgermanska språkgrenen. Tyskan har ett långt förflutet och är ett av de språk som talas mest  i världen. På grund av att tyskan brett ut sig så mycket genom åren, har många låneord smugit sig in i svenskan, som t.ex ”jungfru”, ”fönster” och ”krönika” m.fl. Genom Hansan på medeltiden kom många tyska köpmän till Sverige och det blev den första stora vågen av låneord som letade sig in i vårt språk.

Var talar man tyska?

Tyskan är officiellt språk i flera länder förutom Tyskland. I både Österrike, Liechtenstein och Schweiz är det tyskan som dominerar även om andra språk också kan erkännas officiella eller är flitigt använda. Länder som Belgien och Luxemburg har också många tysktalande och tyskan är där ett av de officiella språken. I den forna tyska kolonin Namibia har språket numera blivit ett minoritetsspråk men hörs ändå en del. Många andra länder har områden där det talas en del tyska, bl.a. Polen, Tjeckien, Ryssland, Italien och Alsace i Frankrike. Sammanlagt är ca 120 miljoner människor tysktalande.

 

Hög- och lågtyskan

Man kan dela upp tyska i hög- och lågtyska, varav högtyskan klassas som standardtyska. Det talas främst i de södra och mellersta delarna av Tyskland samt i närliggande länder som Österrike och Schweiz, medan lågtyskan är mest hörbar i norr. Ändå är det främst högtyskan som uppkommit ur en rad dialekter, såsom bayerska. Vad många felaktigt tror är alltså att lågtyskan i de norra delarna av landet, är den ”äkta” tyskan, medan det egentligen är tvärtom.



Argentina Spanska (Officiellt), Engelska, Italienska, Tyska, Franska
Belgien Holländska (flamländska) 60%, Franska 40%, Tyska mindre än 1% (alla officiella)
Danmark Danska, Färöiska, Grönska (inuit dialekt), Tyska; Engelska är det övervägande andra språket
Estland Estniska 67% (Officiellt), Ryska 30%, andra (2000)
Italien Italienska (officiella) Tyska, Franska och Slovenska minoriteter
Liechtenstein Tyska (officiellt), Alemanniska dialekt
Luxemburg Luxembourgish (nationell) Franska, Tyska (båda administrativa)
Österrike Tyska (officiella rikstäckande); Slovenska, kroatiska, Ungerska (varje tjänsteman i en region)
Rumänien Rumänska (officiellt), Ungerska, Tyska
Schweiz Tyska (officiellt) 64,9%, Franska (officiellt) 22,6%, Italienska (officiellt) 8,3%, Serbisk-kroatiska 2,5%, Albanska 2,6%, Portugisiska 3,4%, Spanska 2,2%, Engelska 4,6% Andra 5,1%
Tyskland Tyska